Le fabuleux destin de Robin

Tiden går, tiden slår, tiden får (allt).

sen sist jag skrev.. så har allt varit jättebra :) Jag börjar tro på mig själv mer och mer. Allt är stabilt. Allt är coo'.
Min styvfar ligger fortfarande på sjukhus för ehhurbörjaguttryckadet, olaga beteenden. Han jobbar verkligen hårt för att komma ur sitt mönster, jag hoppas bara jag kan ha någon positiv inverkan på honom överhuvudtaget.
Det gäller att KRIGA!! Levla upp i trista miljöer.
vem vill egentligen bli en starkare och bättre människa när världen runtom säger emot en och skiter i en. Jag måste få honom att ändra sitt perspektiv.

Jag är en nörd, jag kan inte sluta banka in amélie-låtar i mitt huvud. Jag kan de flesta nu efter gehör, och det känns jävligt fantastiskt när man märker hur fort man plockar dem på melodika och dragspel. Blir så glad <3<3

Har piercat tungan för ett par dar sen. Det smärtar att se alla andra äta sin fina mat hur ovarsamt som helst, vräka i sig brownies eller hamburgare, eller varför inte KAKOR. Jag måste genväga runt tungan för att få i mig mat, annars är det mest yoghurt och aprikoskräm som gäller för mig.

ah well, peace out o/